|
Klockslag för hissning och halning |
|
Om svenska flaggan skall hissas gäller följande, under perioden 1 mars till och med 31 oktober
- hissa flaggan kl 08:00,
- och halas ner (tas ner) vid solens nedgång (dock senast klockan 21:00).
Under perioden 1 november till och med 28 februari (29 vid skottår):
- hissas flaggan kl 09:00,
- och halas ner vid solens nedgång (dock senast klockan 21:00).
Dessa tider är rikttider, man skall alltså försöka hålla dessa men om man missar att hissa klockan 08:00 en flaggdag låter hissas flaggan när möjlighet finns.
Observera! Svenska flaggan får inte sitta uppe under natten, något som däremot är tillåtet att ha uppe dygnet runt är vimplar.
|
|
|
Definition av ordet etikett |
|
Nationalencyklopedins definition av etikett lyder:
tikett (fr.étiquette 'märke', 'påskriftsedel', 'etikett, eg. 'uppsatt lapp'), sammanfattande benämning på de inom ett samhälle eller en grupp tillämpade yttre formerna. Medan etiken diskuterar vad som är rätt eller fel i moraliskt hänseende kan etiketten sägas omfatta de sedvanemässigt utbildade och accepterade reglerna för beteende och uppträdande, främst i offentlig miljö.
Den amerikanske antropologen Erving Goffman har framhållit etikettens
kommunikativa funktion. De som följer dess lagar kommunicerar därigenom
sin egen kulturella ställning. I ett homogent sällskap utrycker de en
kulturell värdegemenskap, medan effekten blir den motsatta när
individerna har olika kulturell bakgrund. Även om etiketten kan sägas
vara en del av den mänskliga civilisationensprocessen förknippas den
vanligen med de övre samhällsskikten. Den utgör här ett viktigt medel
att avgränsa dessa från andra sociala grupper och att rangordna dessa
från andra sociala grupper och att rangordna individer. Även om det
traditionella bondesamhället också hade sina regler för uppträdandet är
termen etikett i allmänhet förbehållen den borgerliga kulturens
rituella umgängesmönster.
Etikett kan, som namnet
antyder, vara skriftligt fixerad. Så är fallet ifråga om de ceremonier
av olika slag som förkommer vid hovet och inom diplomation, medan de
kyrkliga ceremonierna är infogade i olika slags ritualböcker. Etikett
har dock främst varit en tillämpning av sedvanan, och i den
högborgerliga uppfostran sökte man länge införliva i sitt tänkande
etikettmedvetandet både genom undervisning och övning. År 1620
översattes Erasmus av Rotterdams klassiska uppfostringsbok till svenska
under rubriken En gyldene book, om unga personers sedhers höffwelighet.
Från 1700-talet har praktisk handledning i etikett även lämnats i
särskilda s.k.etikettböcker.
|
|
|